Bloggarkiv

Pressmeddelande: Banbrytande kärnvapenmöte i Wien samlar över 155 stater

Wien 8 december 2014

Banbrytande kärnvapenmöte i Wien samlar över 155 stater

Mer än 155 stater samlas idag i Wien för en global regeringskonferens om de humanitära konsekvenserna av kärnvapen. Uppslutningen visar ett starkt stöd från det internationella samfundet för att ta sig an kärnvapennedrustning ur ett humanitärt perspektiv.

Dagarna innan regeringsmötet samlades över 600 personer i Wien för världens hittills största kampanjmöte om ett kärnvapenförbud. Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, var på plats vid kampanjmötet och deltar även under regeringskonferensen.Två regeringsmöten har tidigare hållits om humanitära konsekvenser av kärnvapen, i Oslo 2013 och i Nayarit, Mexiko, tidigare i år. Slutsatsen från dessa möten är att det inte finns någon kapacitet för att hantera en kärnvapendetonation – oavsett var i världen den sker, om detonationen är avsiktlig eller av misstag. Regeringsmötet i Wien kommer att utforska de långtgående effekterna av kärnvapentester på människor och miljö och även höra vittnesberättelser från bland andra Setsuko Thurlow som överlevde kärnvapenattacken i Hiroshima och intervjuades i programmet Skavlan i SVT i fredags. Staterna kommer även att diskutera kärnvapnens status inom internationell rätt. Trots att kärnvapen är det mest destruktiva vapen som finns i världen idag, är det samtidigt det enda massförstörelsevapen som ännu inte har förbjudits genom ett internationellt avtal.

–       Civilsamhällets organisationer som samlas i kampanjen ICAN har ett tydligt budskap: de katastrofala humanitära konsekvenserna av kärnvapen är oacceptabla och världens regeringar måste ta sitt ansvar för människors liv och hälsa och förklara kärnvapen illegala, säger Josefin Lind från Svenska Läkare mot Kärnvapen på plats i Wien.

Bland de stater som kommer till Wien finns flera kärnvapenländer, däribland Indien och Pakistan. Även Storbritannien och USA, som bojkottade mötena i Norge och Mexiko, kommer att delta vid mötet i Wien.

–       Att kärnvapenstater som tidigare bojkottat dessa möten nu ändrat sig och deltar i Wien visar att de humanitära diskussionerna om kärnvapen är omöjliga att avfärda – inte minst för kärnvapenstater. Nu måste staterna våga gå vidare och ta initiativ till förhandlingar om ett avtal som deklarerar kärnvapen förbjudna under internationell rätt, och här har Sverige en nyckelroll att spela, säger Sofia Tuvestad från Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, direkt från Wien.

För mer information och kontakt

Josefin Lind, Svenska Läkare mot Kärnvapen, josefin.lind@slmk.org 076-0245158

Sofia Tuvestad, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF,sofia.tuvestad@ikff.se 076-1762969

Den internationella kampanjen ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons, samlar över 360 organisationer från hela världen i en gemensam kamp för att förbjuda och nedrusta alla världens kärnvapen. Kampanjen grundades 2007 och har sitt huvudkontor i Geneve. I Sverige drivs kampanjen av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.

FN-möte i New York – IKFF som global aktör

”Det kommer att bli mer fokus på nedrustningsfrågor och vi ska driva en feministisk utrikespolitik”, sa Margot Wallström till pressen när hon tillträdde som utrikesminister.

Bara några dagar senare öppnade årets möte i FN:s generalförsamlings första utskott som behandlar nedrustningsfrågor och ett par veckor efter det var det dags för FN:s säkerhetsråds årliga debatt om agendan för kvinnor, fred och säkerhet (resolution 1325).

Jag var på plats i New York för att delta vid generalförsamlingens och säkerhetsrådets möten och i år bevakade vi förstås särskilt huruvida regeringen skulle leva upp till löftena om en ny politik.

Nya bud i kärnvapenfrågan

Mötet om nedrustning drog igång bara några dagar efter att Stefan Löfven läste upp regeringsförklaringen i riksdagen. Sedan riksdagsvalet har diplomater och nedrustningsaktivister från andra länder gång på gång frågat oss om det skulle komma nya besked från Sverige. Det betyder att vi fortfarande ses som ett land som kan göra skillnad, trots att Carl Bildt nedprioriterade, eller ska vi helt enkelt säga ignorerade, frågan om kärnvapennedrustning under sin tid som minister.

Här är jag på plats i FN:s säkerhetsråd för att lyssna på Sveriges uttalande i säkerhetsrådet.

Här är jag på plats i FN:s säkerhetsråd för att lyssna på Sveriges uttalande i säkerhetsrådet.

FN-möten om nedrustning är sällan nagelbitare men den 15 oktober satt vi alltså för ovanlighets skull på spänn inför Sveriges första uttalande under den nya regeringen. Och visst var det början till en ny och starkare politik som presenterades. Uttalandet var modigare än på flera år och tog tydligare utgångspunkt i mänsklig säkerhet och humanitära värden. Äntligen kom beskedet att Sverige nu stödjer det humanitära initiativet för kärnvapennedrustning. Det har IKFF arbetat för i flera år tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen. Här kan ni läsa vår reaktion på uttalandet.

Sverige gjorde även ett bra uttalande om autonoma vapen och Arms Trade Treaty (ATT), det internationella vapenhandelsavtal som IKFF arbetat för i flera år och som antogs i FN:s generalförsamling 2013. Sverige underströk till och med att regeringen särskilt välkomnar villkoren i ATT om att förebygga genusrelaterat väpnat våld och att stater mot bakgrund av detta måste uppdatera sina processer för riskbedömning innan vapenexport godkänns eller avslås.

Detta är frågor som IKFF drivit gentemot den förra regeringen och i vårt arbete gentemot KEX, kommittén i riksdagen som ska föreslå nya regler för vapenexport. Sveriges uttalande i FN förpliktigar till handling på hemmaplan och det rimliga vore att nu skriva in särskilda bestämmelser om en genusanalys i det nya svenska regelverket för vapenexport. Nu är det förvisso högst osäkert om KEX kommer att lägga fram sitt förslag i december så som tidigare beslutats, vi inte hört ett knyst från utredningen på lång tid. Men klart är att Sveriges nya regelverk för vapenexport, när det än kommer, måste innehålla stopp för export till stater där det genusrelaterade våldet är systematiskt och utbrett. Självklart innebär det att Sverige måste sluta exportera krigsmateriel till Saudiarabien, till exempel.

Summa summarum kom det alltså positiva besked från Sverige vid nedrustningsmötet i New York. Men det är bara en början. Vi vill att Sverige ska arbeta för ett förbud mot kärnvapen, anta skarpare regler för vår egen vapenexport samt i den biståndspolitiska plattformen inkludera stöd för att Arms Trade Treaty ska följas bland annat genom ekonomiska resurser till det internationella civilsamhällets arbete med detta.

Kvinnor, fred och säkerhet

Under min andra vecka i New York ägde den så kallade 1325-veckan ägde rum. Det är då säkerhetsrådet har sin debatt om agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Vid sidan av mötet håller det civila samhället och stater seminarier på samma tema för att diskutera hur vi kan komma vidare med arbetet.

Joy Oneysoh, IKFF Nigeria, och Sylvie Jacqueline Ndongmo, IKFF Kamerun, diskuterar konfliktförebyggande arbete och kvinnors deltagande i regionen på ett event under FN:s möte i New York.

Joy Onyesoh, IKFF Nigeria, och Sylvie Jacqueline Ndongmo, IKFF Kamerun, diskuterar konfliktförebyggande arbete och kvinnors deltagande i regionen på ett event under FN:s möte i New York.

Till 1325-veckan i New York anslöt vår internationella handläggare Tove, ihop med representanter från IKFF i DR Kongo, Nigeria, Kamerun, Colombia och Nederländerna. IKFF:s partnerorganisationer från Jordanien, Libanon, Syrien och Libyen var också på plats för 1325-veckan. och tillsammans fick vi möjlighet att utbyta information och diskutera strategier för vårt arbete framöver. Alla som arbetar i en internationell organisation med begränsade resurser vet hur värdefulla dessa tillfällen är. Att få träffas och föra samtal som inte störs av stora tidsskillnader, internetuppkoppling som inte vill fungera, eller el som bara räcker i några timmar, är en nödvändighet för att bygga strategier och samarbeten och därmed stärka varandra i det fortsatta arbetet.

Sverige höll ett uttalande i säkerhetsrådets 1325-debatt som samtliga nordiska stater stod bakom. Temat för årets möte var flyktingar, sorgligt nog en mycket aktuell fråga idag. Över 50 miljoner människor är på flykt, den högsta siffran sedan andra världskrigets slut, varav 80 procent är kvinnor och barn. Under debatten presenterar länderna även sina generella prioriteringar och förslag kring agendan för kvinnor, fred och säkerhet.

Som vanligt var reaktionerna efter Sveriges uttalande positiva. Även om inte heller dessa frågor stod på agendan för Carl Bildt under hans 8 år som utrikesminister, har Sverige upprätthållit en bra nivå när frågan debatterats just i säkerhetsrådet. Men nu hade jag ännu högre förväntningar, inte minst givet Margot Wallströms tidigare arbete med frågorna. Det ska vi ha på en regering som satt upp kvinnor, fred och säkerhet som en prioriterad fråga.

Var Sveriges uttalande då värdigt en feministisk utrikespolitik? Det innehöll en hel del viktiga poänger, till exempel om vikten av att arbeta med grundorsakerna till ojämställdhet, att kvinnor själva måste delta i utformandet av skyddsmekanismer och att 1325-agendan måste finnas med i andra FN-processer. Men till nästa gång hoppas jag få höra mer om de prioriteringar som våra systersektioner och partnerorganisationer lyfte fram vid våra möten i New York. Det handlar bland annat om att stärka det konfliktförebyggande arbetet på ett jämställt sätt, att stärka och stödja det civila samhällets arbete för fred och jämställdhet, även ekonomiskt, och att driva på för nedrustning och avmilitarisering som nödvändiga reformer för att stärka flickors och kvinnors säkerhet och förebygga väpnade konflikter. Det är så vi långsiktigt får stopp på de till synes hopplösa cykler av våld och konflikt som nu präglar Irak, Syrien, Afghanistan, Sydsudan och flera andra länder och som tvingar miljontals människor på flykt.

Genom att prioritera nedrustning och arbetet med resolution 1325 har Sverige nu en fantastisk möjlighet att bli den starkaste rösten i FN för fredsarbete som bygger på att konflikter och våld förebyggs och inte bara hanteras när det är för sent. I Kamerun, till exempel, arbetar vår kollega Sylvie för att skapa uppmärksamhet kring Boko Harams ökande närvaro i landet och den allmänt tilltagande risken för konflikt.

Sylvie Jacqueline Ndongmo, ordförande IKFF Kamerun, Tove Ivergård, internationell handläggare IKFF Sverige, Annie Matundu Mbambi, ordförande IKFF DR Kongo, i väntan på den öppna debatten i säkerhetsrådet om kvinnor, fred och säkerhet.

Sylvie Jacqueline Ndongmo, ordförande IKFF Kamerun, Tove Ivergård, internationell handläggare IKFF Sverige, Annie Matundu Mbambi, ordförande IKFF DR Kongo, i väntan på den öppna debatten i säkerhetsrådet om kvinnor, fred och säkerhet.

Sylvie berättade om en kamerunsk by som tidigare haft 4000 invånare där 16000 flyktingar nu har samlats på grund av konflikterna i regionen. Men regeringen i Kamerun vill inte se sig som ett land i risk för konflikt,. Sylvie möter brist på såväl erkännande som på ekonomiska resurser för att arbeta konfliktförebyggande genom gräsrotsarbete för kvinnors rättigheter, humanitärt stöd och fredlig utveckling som nu så akut behövs. Vi är otroligt glada över att IKFF nu har börjat byggas i Kamerun. Sedan flera år arbetar vi med vår systersektion i Nigeria men utmaningar är ofta regionala och därmed krävs regionala lösningar. Nu arbetar våra kollegor i Nigeria och Kamerun tillsammans för att stärka sitt arbete. Det är med kvinnor som Sylvie i tanken som vår fredspolitik ska byggas. Det kommer IKFF att påminna den nya regeringen om så ofta vi bara kan.

Här kan ni se seminariet Boko Haram and Cycles of Violence som Joy Onyesoh, IKFF Nigeria, och Sylvie Jacqueline Ndongmo, deltog i när vi var i New York.

Sofia Tuvestad, politisk handläggare IKFF.

2 miljarder människor riskerar svält från kärnvapen

IPPNW2 miljarder människor riskerar att dö från svält. Det är en av slutsatserna i den rapport som släpptes igår av International Pysicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW). Rapporten Nuclear Famine: Two Billion People at Risk?

Det civila samhället runt om i världen har länge arbetat för att eliminera kärnvapen på grund av den katastrof som följer när vapnen används. IPPNW:s nya rapport visar att konsekvenserna skulle bli ännu mer katastrofala än vad vi tidigare känt till. I oktober gjorde 125 stater ett uttalande i FN om just kärnvapens humanitära konsekvenser och att de därför måste nedrustas men Sverige valde att inte ställa sig bakom.

Kärnvapen är det enda massförstörelsevapnet som ännu inte är förbjudet. Det är helt orimligt. Kärnvapenstaterna kan inte tillåtas att hålla världen som gisslan, det är allas vår säkerhet som står på spel.

Vi arbetar tillsammans med IPPNW:s svenska gren, Svenska Läkare mot Kärnvapen, inom den internationella kampanjen för ett förbud mot kärnvapen, ICAN, som består av över 300 organisationer i 80 länder.

Världen behöver ett förbud mot kärnvapen – läs Svenska Läkare mot Kärnvapens artikel idag på SVT debatt.

Länk till pressmeddelandet om rapporten hittar du här.

Fredsobservatörernas blogg

Vi arbetar för fred och mänskliga rättigheter genom ickevåld. Vi finns i Guatemala och Mexiko

Kristna Fredsrörelsens blogg

om ickevåld, fred och rättvisa

Ordföranden bloggar

Svenska Freds ordförande Agnes Hellström bloggar