Monthly Archives: maj 2014

Stå upp mot den växande fascismen!

Resultatet från EU-valet är på flera håll fruktansvärt. Högerextrema, rasistiska och fascistiska partier vinner mark. Att gå till val och att välja är del av demokratin. Men många har använt sin röst för att försvaga just den demokratin och hota mänskliga rättigheter. Enligt Expo samlade fascistiska, högerextrema och högerpopulistiska partier i helgen tillsammans 77 mandat till EU-parlamentet. I Sverige fick Sverigedemokraterna 9,7 procent och två mandat. För första gången skickar Sverige ett parti med en rasistisk ideologi för att representera vårt land i Bryssel.

Du, jag och alla andra har ett ansvar för att lära oss av historien.  Varje dag måste vi arbeta för att stoppa den växande fascism som kan trasa sönder våra samhällen om den ges chansen. Det var inte så länge sedan Europa upplevde den grymhet som högerextrema och fascistiska rörelser skapar, även när de får makten genom demokratiska val. Vårt minne får inte vara så kort. 1935 varnade två ledande IKFF:are om utvecklingen i Europa. De uppmanade människor att stå upp mot det hat som växte sig starkare, framförallt mot judar i Tyskland. Nu varnar vi igen.

Många människor lever i en extremt utsatt situation i Europa. Romer som saknar allt vad som kan kallas skyddsnät blir utsatta för övergrepp både av andra medborgare och av stater. Människor som flyr krig och förtryck och utsätts för livsfara för att ta sig in i Europa. Runt 17 000 personer har drunknat i Medelhavet de senaste 20 åren på grund av bristen på lagliga vägar in i vår världsdel.  Kvinnors och hbtq-personers rättigheter inskränks mer och mer i nationalismens och fascismens fotspår.

Vi ska fortsätta att bygga band, i det lokala och mellan samhällen, som håller samman människor där fascisterna vill slita isär oss. Vi ska alltid stå upp för alla människors rättigheter och människans okränkbara värde. Som feminister har vi verktygen att skärskåda och kritisera det som kallas ”neutralt”. Till exempel kan vi sätta fingret på att det inte är en neutral handling att släppa in ett nazistiskt parti i svenska skolor. Det är en handling som förskjuter gränsdragningen. Vi måste vara uppmärksamma på avhumaniseringen. Partier som SD gynnas av att ytterkanten av den nazistiska och rasistiska rörelsen är så extrem och våldsam att de i sin tur kan framstå som ”normala” och ofarliga.

Jag tror på vår kraft att sätta emot och att bygga det demokratiska samhället. Annars skulle jag inte kunna göra det jag gör. Det senaste året har feministiska och antirasistiska krafter mobiliserat runt om i Sverige. Människor har rest sig upp, gått samman och vägrat vara tysta. Ett exempel är hur Feministiskt Initiativ, som för första gången nu tog sig in i EU-parlamentet, lyckades mobilisera en feministisk folkrörelse som nu skickar en romsk aktivist till Bryssel.

Genom att ta ställning och visar solidaritet kan du inspirera andra att göra detsamma. Emily Green Balch och Clara Ragaz skrev 1935 att vi måste göra aktivt motstånd för att inte bidra till förtrycket. Humanisera din omvärld, istället för att avhumanisera. Köp inga enkla sanningar och vägra ge upp.

Läs Expos sammanställning av högerextrema partier i valet här.

Läs Clara Ragaz och Emiliy Greene Balchs brev där de varnar för Hitlers framtåg i Europa här. Emily fick Nobels fredspris år 1946.

Bli medlem i IKFF, stå upp för fred, frihet och feminism.

 

Det löser sig säkert?

Under Folk och Försvars Sälenkonferens i januari i år lade ett av våra riksdagspartier fram ett förslag om en europeisk fredskår. Förslaget bygger på att EU-parlamentet sedan 1999 vid upprepade tillfällen rekommenderat att EU ska bygga en sådan kår. Det är ett accepterat faktum att mer behöver göras för att förebygga konflikter. Som den svensk-italienska diplomaten Staffan de Mistura sa häromdagen om det nya EU-fredsinstitut som han nu blir chef över: ”Många kriser, tänk på Ukraina, kunde kanske bli hjälpta om vi skulle, som en läkare, tagit hand om det före.”

Fredskåren skulle bland annat ha till uppgift att förhindra att konflikter eskalerar, och bidra till avspänning. Förslaget kom från Miljöpartiet. Det kan knappast ses som särskilt radikalt. MP föreslog inte att EU:s militära snabbinsatsstyrka skulle läggas ned. Snarare ska EU prioritera och tillföra lika mycket medel, prioritet och resurser för civilt fredsarbete.

Men reaktionerna lät inte vänta på sig. Försvarsminister Karin Enström (M) kritiserade förslaget för att vara ”naivt”. EU redan har flera instrument för krishantering, sa Enström, och det krävs militärer för säker utveckling. Debatten under Folk och Försvars rikskonferens kom istället att handla mycket om budgetförflyttningar, finanser och NATO-medlemskap. Det var som om idén om att förebygga konflikter ens inte fick plats vid denna årliga samling med Sveriges säkerhetspolitiska etablissemang. Det är lika konstigt som det är oroande.

Beroende på världssyn skulle en kunna tro att Rysslands agerande i relation till Ukraina och andra i vårt närområde skulle leda till reflektion. I koppling till krisen arrangerade Folk och Försvar ett seminarium under rubriken (!) ”1989-2014: En parentes i kalla kriget?” Säga vad en vill om Folk och Försvars rubrik (som jag antar skulle provocera?), men för den som snabbt drar kopplingar till kalla kriget kanske det är dags att stanna upp och fundera kring vad som gick fel då. Hur hamnade vi där? Hur lätt leder upprustning till kapprustning?

I Sverige vaggar medierapporteringen mellan ett demoniserande av Ryssland – som på många sätt är befogat, givet den auktoritära utvecklingen i landet – och en svårföljd debatt om en försvarsmakt som inte har fått instruktioner om vad dess uppdrag är, fortfarande inte riktigt vet helt säkert, men som definitivt ska ha 100 miljoner eller 5,5 miljarder mer i budget – beroende på vem som tillfrågas.

Precis som de senaste partiledardebatterna så har den säkerhetspolitiska debatten fastnat i en ideologisk och visionslös diskussion. Senast idag hävdade socialdemokraternas försvarspolitiska talesperson att försvarsberedningens arbete nu liknar budgetförhandlingar. Det leder till förenklade politiska utspel som inte sätts i en kontext. Förslagen blir svåra att granska ur ett större perspektiv om vad som är bäst för att långsiktigt uppnå fred och säkerhet.

Vad ska Försvarsmakten göra, om något? Och har det som hänt de senaste månaderna i samband med Ukraina lett till en så omfattande förändring av världsläget att Sverige helt ska tänka om vad det gäller prioriteringar?

Försvarsberesningen. Foto: Mikael Kiesbye

Försvarsberesningen. Foto: Mikael Kiesbye

Försvarsberedningen, en grupp riksdagspolitiker och sakkunniga som ska se till att försvarsbeslut kan gälla längre än en mandatperiod, har två gånger sagt i sina analyser av omvärldsutvecklingen att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot Sverige och säkerheten. Men vad följden borde bli av detta har ingen av beredningarna svarat på. För även om hotbilden helt har förändrats så har Försvarsberedningen fortfarande inte i sina konsekvensanalyser tagit sig an något annat verktyg än det militära.

När den första rapporten släpptes förra året frågade jag ordföranden Cecilia Widegren vad som händer med alla de hot som inte kan lösas med militära verktyg? Svaret jag fick var ”Jag hoppas att de relevanta [riksdags]utskotten diskuterar de hoten”. Det hoppas jag innerligt också.

För medan Försvarsberedningen och debatten om Sveriges säkerhet stirrar sig blind på Försvarsmakten pågår en annan verklighet utanför JAS-planets fönster. En värld som kräver en aktiv säkerhetspolitik. En värld där Putins aggressiva politik inte var en överraskning och där människor kämpat för en annan utveckling länge – utan att deras budget och deras ”vapen” i form av journalistik, protester och krav på mänskliga rättigheter har nått några mediarubriker. Det är dessa aktivister som behöver vårt stöd även nu. De verkar under dödshot och har gjort så länge.

Om den svenska Försvarsmakten inte kan försvara Sveriges gränser längre än en vecka – vad är då nog? Två veckor? Hur mycket får det kosta? Var dras gränsen?

Jag skulle bli jätteglad om den rapport som släpps imorgon faktiskt handlar om säkerhetspolitik och inte bara om försvarsmakten. Vi ska ta utvecklingen i vår omvärld och vårt närområde på största allvar. Men det betyder idag insikter om globaliseringens konsekvenser och att militär upprustning riskerar att leda till kapprustning, i värsta fall på bekostnad av verkliga lösningar.

 

Det löser sig säkert

Det löser sig säkert

Förra året släppte vi Det löser sig säkert – civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen.

Samt skrev en artikel i Dagens Arena Hot i en globaliserad värld – det löser sig säkert.

 

 

 

 

 

#BringBackOurGirls

För tre veckor sen kom rapporter om att över 200 skolflickor i åldrarna 15-18 hade kidnappats i norra Nigeria. Beväpnade män (den militanta gruppen Boko Haram har tagit på sig dådet) kom till deras skola och förde bort dem. Dagarna efter att de försvann sökte desperata föräldrar och anhöriga i skogen efter sina döttrar. Informationen om flickornas öde är fortfarande väldigt oklar.

Trots denna vedervärdiga händelse har nyhetsrapporteringen i svensk media fram till nu varit mycket begränsad. Nigeria, som är Afrikas folkrikaste land och Sveriges näst största handelspartner i Afrika söder om Sahara, fortsätter att vara relativt osynligt i svenska medier.

Anhöriga och nigerianska aktivister, framförallt kvinnor, har organiserat sig från dag ett. Nu sprids ett upprop i sociala media, #BringBackOurGirls – ge oss våra flickor tillbaka. Demonstrationer sker runt om i landet och nu även runt om i världen.

photo 2

IKFF Nigeria deltar i demonstration mot kidnappningen av de över 200 flickorna i norra Nigeria.

Vår systersektion i landet deltar i protester och är mycket kritiska till regeringens icke-agerande och bristande förmåga att överhuvudtaget reagera på det som hänt. Alla flickor och kvinnor har rätt att känna sig säkra. Kidnappningen är ett sätt att kontrollera flickors och kvinnors frihet genom att visa vad som kan hända om flickor väljer att utbilda sig. Syftet är att sätta skräck hos alla.

Samtidigt utsätts flickor och kvinnor för våld i en epidemisk skala runt om i världen varje dag utan att någon skriver om det. Inte minst i väpnade konflikter. Nigeria är ett av de åtta länder med högst trafficking i världen. De flesta kvinnor säljs till länder i Europa som exempelvis Italien.

Vår systersektion, IKFF Nigeria, poängterar att vi måste se det som hänt i ett större perspektiv, vi måste se helheten. Kidnappningen är ett i raden av våldsdåd i Nigeria. Det är en del av en ökad militarisering. Landet präglas av konflikter som bottnar i stora sociala orättvisor, bristande demokrati och ett våldsamt förflutet av kolonialism och inbördeskrig. Krafter som Boko Haram försöker med våld driva fram och skapa en etnisk och religiös konflikt som spär på motsättningarna ytterligare. Vår systersektion är oroliga för att det kommer att bryta ut inbördeskrig i landet inför valet 2015, om inte de, tillsammans med många andra, lyckas med sin kamp för fredliga lösningar genom dialog och ett stärkt civilsamhälle.

Förra året besökte flera svenska ministrar landet. Uttalanden och artiklar handlade om svenska varumärkens framgång. Om den pågående väpnade konflikten, brotten mot de mänskliga rättigheterna och den bristande demokratin hördes det inget. Sverige erkänner inte Nigeria som konfliktland. Att inte tydligt prata om konflikten sänker kraven på företags konfliktkänslighet och osynliggör hur stora utländska företag som exempelvis Shell, snarare bidrar till att förvärra den komplexa situationen, än till en fredlig utveckling.

Joy Onyesoh, ordförande för IKFF Nigeria, kräver att vi ställer frågan; vem är det som tjänar på konflikten, vilka intressen spär på den? Vilken roll har exempelvis andra länder som producerar och säljer vapen?

Ofta lyfts Nigeria som ett ekonomiskt under med snabb tillväxt. Men det är en tillväxt där några få badar i rikedom medan fattigdomen breder ut sig.

Vi måste se helheten, vi kan inte stanna vid denna händelse eller bara se Boko Haram. Situationen är så oerhört komplex. IKFF Nigeria är mycket kritiska till att västerländska ”storebröder” nu kommer springandes för att med militära medel ”rädda” landet. De påminner om konsekvensen sådana ”lösningar” haft för kvinnors liv i andra länder. En ökad militarisering leder inte till att kvinnors rättigheter stärks, tvärt om. De uppmanar oss att ställa frågor om grundorsakerna till konflikten. De är de problemen som måste lösas för att få ett stopp på våldet.

Det är farligt att verka som aktivist i Nigeria, inte minst i norr. Det civila samhället behöver vår solidaritet. De för en kamp mot korruption, ökade klyftor och det spirande våldet.  De kämpar för kvinnors rättigheter, fredsbyggande, demokrati och social rättvisa. För ovanlighetens skull så ser och hör omvärlden.

Läs IKFF Nigerias uttalande om kidnappningen här.

Photo 2014-05-07 13 43 47Visa din solidaritet i kampen för flickorna i Nigeria. Ta ställning för en fredlig väg framåt! Lägg upp en bild på twitter/facebook/instagram och tagga med #BringOurGirlsBack

Kom till Mynttorget i Stockholm på fredag kl 18! StreetGäris har ordnat en solidaritsmanifestation där jag med flera kommer att tala.

Några texter vi tidigare skrivit om Nigeria:

Vaknar vi först när konflikten är ett faktum? Blogg från 2012.

Sluta blunda för konflikten i Nigeria. Artikel i Omvärlden från 2013.

Stöd IKFF:s arbete för en hållbar, fredlig utveckling och kvinnors rättigheter i Nigeria genom att bli medlem i IKFF eller stödja vårt gemensamma arbete med en gåva

Fredsobservatörernas blogg

Vi arbetar för fred och mänskliga rättigheter genom ickevåld. Vi finns i Guatemala och Mexiko

Kristna Fredsrörelsens blogg

om ickevåld, fred och rättvisa

Ordföranden bloggar

Svenska Freds ordförande Agnes Hellström bloggar