Monthly Archives: december 2012

Grattis EU till fredspriset! Europa – världens kärnvapentätaste världsdel

När årets Nobelpris presenterades blev jag så nedslagen att jag var tvungen att sätta mig ned. Än en gång hade kommittéen beslutat att ge priset till en organisation eller person som lever kvar i gångna tider av maktbalans och idén om att militär stabilitet är detsamma som säkerhet. Långt ifrån Nobels önskan om ” afskaffande eller minskning af stående arméer samt bildande och spridande af fredskongresser”. Som jag skrev då och som Anna Ek skriver idag så satsar EU återigen på att upprusta.

Ett exempel är EDA, European Defence Agency som ska ”improve the European Union’s defence capabilities – a critical task in these challenging times.” Ja, jag håller med så långt som att vi lever i en utmaningens tid. Och EU har uträttat mycket, inte minst eftersom inga krig har brutit ut inom dess gränser. Men vad gör EU med och mot sin omvärld? Hur bidrar EU till att bemöta dagens verkliga hot som inte känner några gränser? Hur prioriterar EU om för afskaffande eller minskning af stående arméer till verktyg och metoder som skapar säkerhet för människor? EU hade en unik möjlighet att inte (!) utrusta sig med militära maktmedel. Det slopade unionen år 2007 när EU:s nya stående armé ”stridsgruppskonceptet” stod redo.

Nu står tre herrar, redo att ta emot Fredspriset.

Vi befinner oss i ett unikt läge. Det råder en ekonomisk kris samtidigt som två fredspristagare befinner sig vid maktens centrum för nedrustning. USA klargjorde för några månader sedan att de planerar att lägga 2000 miljarder på att renovera sina kärnvapen de närmsta tio åren. Storbritannien kan komma att lägga så mycket som drygt 1000 miljarder på sina för att renovera, trots att deras försvar hellre vill prioritera annat. Frankrike lägger i runda slängar 20 miljarder per år på sina. (Storbritannien och Frankrikes kärnvapenubåtar krockade för övrigt för ett tag sedan).

Här är därför mitt förslag Barroso, van Rompuy och Schulz: När ni är tillbaka i Bryssel, slå er ned vid telefonen och ring er fredspristagarkollega Obama. Kalla till ett öppet, ärligt möte om kärnvapnen. Att nedrusta dem skulle inte bara innebär att vi slipper leva under ett konstant hot om total förödelse, det skulle också vara ett stort steg mot att lindra konsekvenserna för människor av den ekonomiska krisen. Ni skulle spara liv – och pengar! Jag är inte naiv, jag förstår utmaningarna, men det här är en vapentyp som handlar så mycket mer om politik och viljan att få vara ”en i gänget” än om försvarspolitik och säkerhet. Det är ett maktmedel mer än något annat, och så länge de stora aktörerna har kärnvapen kommer andra också vilja det. Därför kommer inget mer än politiskt mod och vilja att krävas för att nedrusta dem. Nu har såväl USA:s president som EU fått fredspriset. Mer uppmuntring får en leta efter.

Vi har skickat över 100 stycken vykort, tillsammans med Svenska Läkare mot Kärnvapen och ICAN Sverige, till bland annat riksdagsledamöter, EU-parlamentariker och utrikesminister Carl Bildt för att gratulera till fredspriset. Vykortet förmedlar en hälsning från Europa – världens kärnvapentätaste världsdel.

Läs vårt pressmeddelande här.

ICAN vykort oktober KORRIGERAD

Lagom mycket krig medan kvinnor våldtas

16 dagarskampanj konfliktmineralerJag valde titeln på det här blogginlägget med mening. Det är många som reagerar och förfasas över det sexuella våldet i DR Kongo. Men på IKFF nöjer vi oss inte med det. Vi pratar alltid om grundorsakerna, varför kvinnors rättigheter nedprioriteras och varför människor liv värderas lägre än mobiltelefonen i din hand. Detta var även något som Joakim Wohlfeil, Diakonia, lyfte då han var här på kansliet och föreläste om konflikten.

Förra veckan skrev jag i bloggen om hur det var en osedvanligt tung vecka, med eskalerande våld på flera platser i världen. Ett av dessa ställen var i östra DR Kongo där rebellgruppen M23 tog över provinshuvudstaden Goma under hårda strider. Det är lätt att känna maktlöshet inför situationen i DR Kongo, därför vill jag skriva ett par rader om vår pågående kampanj ”En bit krig vid ditt öra”.

Efter många, många års konflikt i östra DR Kongo vet vi att konflikten är komplex och svårlöst. Det har blivit tydligt att militära insatser inte kan ses som lösningen på våldet. Snarare kräver konflikten andra lösningar. Som IKFF så ofta påpekar handlar det om att förändra normer i samhället, involvera civilsamhället och i synnerhet lyfta fram kvinnors delaktighet och rättigheter. Det behövs ett ifrågasättande av den genomgående militariseringen som präglar området då många års konflikt skapat en mycket djupt rotad våldskultur. En våldskultur som ständigt påverkar det dagliga livet för civilbefolkningen och drabbar kvinnor oproportionellt stort. Majoriteten av de som utsätts för våldtäkter är kvinnor även om en stor del män också utsätts.

Det handlar även om att bekämpa orsakerna till konflikten. Som en del i detta, är ett första och oerhört viktigt steg att lagstifta om reglering och spårning av konfliktmineraler. Konflikten i östra DR Kongo handlar till stor del om kontrollen över de värdefulla mineraltillgångarna som finns i området. Handeln med mineralerna omsätter miljontals dollar varje år åt de beväpnande grupperna som kontrollerar gruvorna. De ekonomiska intressena är oerhört starka. Både regeringsstyrkor och rebellgrupper strider om kontrollen över gruvorna. Deras metoder av dödligt och sexuellt våld mot civila får förödande konsekvenser för hela samhällsstrukturen och har spridit sig till vardagslivet. DR Kongo är ett oerhört rikt land med naturresurser, men klassas ändå ofta som ett av världens absolut fattigaste länder.

På initiativ av Annie Mbambi Matundu, ordförande för IKFF i DR Kongo, vill vi därför med vår kampanj ”En bit krig vid ditt öra” informera om hur handeln med konfliktmineraler göder konflikten och därmed det sexuella våldet i östra DR Kongo. Kampanjen är del av den internationella kampanjen ”16 Days of Activism Against Gender Violence” vilken syftar till att uppmärksamma och få ett stopp på mäns våld mot kvinnor.

Vi har valt att fokusera på hur konfliktmineraler används i produktionen av våra elektronikprodukter, så som mobiltelefoner, och dess koppling till konflikten i DR Kongo. Vi på IKFF tycker att kopplingen mellan handeln med konfliktmineraler och det konfliktrelaterade sexualiserade våldet är ett internationellt problem som kräver internationella lösningar. Genom vår kampanj vill vi synliggöra problemet med hur internationella företag och den ”rika världen” tjänar på att behålla DR Kongo i ett lagom konfliktdrabbat land, precis nog för att kunna fortsätta sälja mineraler och guld, men inte säkert och stabilt nog för att dess befolkning ska kunna ställa krav kring sin egen säkerhet och rätt till utveckling.

Många andra organisationer har redan kartlagt problematiken med konfliktmineraler och du hittar mer information på vår hemsida. Vi bidrar som svensk fredsrörelse, med kvinnors rättigheter i fokus, genom att sprida information. Så om du likt mig känner att det är dags att stå upp för freden och kvinnors rättigheter i DR Kongo, tycker jag att du ska engagera dig i årets kampanj.

Skriv ut den här affischen och sätt upp i ditt lunchrum, på en anslagstavla eller på ditt bibliotek idag. Läs mer om hur du kan aktivera dig i kampanjen på vår hemsida.

Fredsobservatörernas blogg

Vi arbetar för fred och mänskliga rättigheter genom ickevåld. Vi finns i Guatemala och Mexiko

Kristna Fredsrörelsens blogg

om ickevåld, fred och rättvisa

Ordföranden bloggar

Svenska Freds ordförande Agnes Hellström bloggar